Deloitte N. Touche
Ganska duktig är jag som redan borstat tänderna och lagt mig i sängen , ska slå på ett greys anatomy avsnitt och kika på tills jag somnar in :) Tänkte bara bjuda på en video på min ponny, Som har varit allt för mig i MÅååånga år.
Mamma köpte honom som föl, efter att han blev inriden tog jag över honom.. Och efter några år började jag tävla honom. Vi tävlade hoppning med placeringar upp till LA, hoppade lag div 2, och 1 DM silver 2004.
Han var en riktig buse hoppade in och ut ur hagarna dagarna i ända, När vi byggt så högt att han inte tog sig över tog han sig under, i slutändan var staketet SUPER högt och jätte lågt, med bräder med ca 20 cm mellanrum hela vägen för att han inte skulle ta sig ut. Tro mig han gick oss på närverna. .Men för det mesta strosade han bara omkring mellan de andra hagarna eller hoppade in till de andra hästarna tills de skrämde ut honom igen.
Däremot när man tog honom på ridhuset och skulle löshoppa, ville han inte hoppa högre än 1.15m.. Men med mig på hoppade vi upp 1,45m...
Vi har delat så otroligt mycket tillsammans, Han har alltid varit ljuset i mitt liv. En vacker dag för ca 2 år sedan smet han ( Som vanligt ) Dock så måste han ha gått omkull och stött i någonting för han slog hål i knät, och knäleden,.. Det tog väldigt lång tid att få det bra, vi hade tur att alla var så hjälpsamma. Fick åka upp och rengöra det stup i kvarten då det inte fick bli någon infektion.Veterinären sa att blir det en infektion kommer vi inte kunna rädda honom, just för att det var knäleden! Dock så fick han magsår av alla medeciner, så vi fick åka upp och ge honom dropp flera dagar eftersom han slutade äta och dricka och bara låg utslagen i boxen. Jag mådde lika dåligt som honom och kunde inte fokusera på annat eller äta. Men tillslut fick vi utskrivet en magsårs medecin som var väldigt dyr men det hjälpte och han kom på benen igen, och det var värt alla kostnader (Eller hur mamma ;) )
. Efter det beslutade jag för att han inte skulle behöva fortsätta som hopp häst ( Då jag hade fyllt 18 och börjat tävla honom som stor häst i stället ) . Så han fick bli min lilla skogs ponny efter ca ett halv års vila. Mamma red honom ibland och jag ibland. När vi senare fick veta att dom skulle sälja gården och vi var tvugna att flytta. Tog jag beslutet att Hitta en fodervärd åt honom eftersom jag inte viste var jag skulle hamna eller hästarna, viste inte hur jag skulle klara det ekonomiskt eftersom det skulle bli betydligt dyrare att ha dom uppstallade någon annan stanns. Hittade tillslut den perfekta han bor nu mera i Burträsk och har det jätte bra :)
Skulle hon av någon anledning inte vilja ha kvar honom så kommer jag att ta hem honom på en gång.. Saknar honom så det kniper i magen ibland... När han skulle flytta drömde jag mardrömmar i en veckas tid att han dog på olika sätt och blev stulen.. Jag tror det kallas separations ångest. Och just nu har jag en väldig saknad efter honom och tiden vi hade. Han har gjort allt för mig. Varit min bästa vän. Alla som känner mig vet hur mycket jag älskar denna ponny och den kärleken kommer aldrig att sluta upphöra !
Här får ni se en video jag gjorde för kanske 2 år sedan .. Dock bara kort alla filmer har jag i den vanliga videokameran, Men se och njut <3
Kärleken är obeskrivlig ! Jag saknar min älskade "Looydn"
Deloitte N. Touche
*1995
*1995
Mamma köpte honom som föl, efter att han blev inriden tog jag över honom.. Och efter några år började jag tävla honom. Vi tävlade hoppning med placeringar upp till LA, hoppade lag div 2, och 1 DM silver 2004.
Han var en riktig buse hoppade in och ut ur hagarna dagarna i ända, När vi byggt så högt att han inte tog sig över tog han sig under, i slutändan var staketet SUPER högt och jätte lågt, med bräder med ca 20 cm mellanrum hela vägen för att han inte skulle ta sig ut. Tro mig han gick oss på närverna. .Men för det mesta strosade han bara omkring mellan de andra hagarna eller hoppade in till de andra hästarna tills de skrämde ut honom igen.
Däremot när man tog honom på ridhuset och skulle löshoppa, ville han inte hoppa högre än 1.15m.. Men med mig på hoppade vi upp 1,45m...
Vi har delat så otroligt mycket tillsammans, Han har alltid varit ljuset i mitt liv. En vacker dag för ca 2 år sedan smet han ( Som vanligt ) Dock så måste han ha gått omkull och stött i någonting för han slog hål i knät, och knäleden,.. Det tog väldigt lång tid att få det bra, vi hade tur att alla var så hjälpsamma. Fick åka upp och rengöra det stup i kvarten då det inte fick bli någon infektion.Veterinären sa att blir det en infektion kommer vi inte kunna rädda honom, just för att det var knäleden! Dock så fick han magsår av alla medeciner, så vi fick åka upp och ge honom dropp flera dagar eftersom han slutade äta och dricka och bara låg utslagen i boxen. Jag mådde lika dåligt som honom och kunde inte fokusera på annat eller äta. Men tillslut fick vi utskrivet en magsårs medecin som var väldigt dyr men det hjälpte och han kom på benen igen, och det var värt alla kostnader (Eller hur mamma ;) )
. Efter det beslutade jag för att han inte skulle behöva fortsätta som hopp häst ( Då jag hade fyllt 18 och börjat tävla honom som stor häst i stället ) . Så han fick bli min lilla skogs ponny efter ca ett halv års vila. Mamma red honom ibland och jag ibland. När vi senare fick veta att dom skulle sälja gården och vi var tvugna att flytta. Tog jag beslutet att Hitta en fodervärd åt honom eftersom jag inte viste var jag skulle hamna eller hästarna, viste inte hur jag skulle klara det ekonomiskt eftersom det skulle bli betydligt dyrare att ha dom uppstallade någon annan stanns. Hittade tillslut den perfekta han bor nu mera i Burträsk och har det jätte bra :)
Skulle hon av någon anledning inte vilja ha kvar honom så kommer jag att ta hem honom på en gång.. Saknar honom så det kniper i magen ibland... När han skulle flytta drömde jag mardrömmar i en veckas tid att han dog på olika sätt och blev stulen.. Jag tror det kallas separations ångest. Och just nu har jag en väldig saknad efter honom och tiden vi hade. Han har gjort allt för mig. Varit min bästa vän. Alla som känner mig vet hur mycket jag älskar denna ponny och den kärleken kommer aldrig att sluta upphöra !
Här får ni se en video jag gjorde för kanske 2 år sedan .. Dock bara kort alla filmer har jag i den vanliga videokameran, Men se och njut <3
Kärleken är obeskrivlig ! Jag saknar min älskade "Looydn"
Kommentarer
Postat av: sandrahedman- En ridsportsblogg
sv: Åh äntligen får jag upp din blogg! Försökte svara igår men inte tusan gick det, haha :-) Jättefin ponny såg det ut att vara det där!
Det är i Surf's ridhus jag håller till i och hade bild på där, det ligger på andra sidan av Umeå eller vad man ska säga. Men Urf är också det en jättetrevlig anläggning så där tycker jag absolut att du ska tävla där om du får möjligheten!
Vad tråkigt. Det känns verkligen så surt när mobilen är borta!
Postat av: Jennifer Forsberg
Vilken söting! :)
Postat av: sara
Åh jag började gråta.. råfint skrivet evelina :)
Postat av: cv
Börjar gråta ännu en gång när jag ser den där lilla gangstern
Trackback