-
Kikade på filmen från träningen och jag blev som vemodig..( heter det så tro ? )
Jag vill så mycket så mycket.. Jag bara vill att allt ska bli bra så vi får komma ut och tävla och ha roligt...
Jag vet bara inte i vilken ände jag ska börja , hur jag ska fortsätta och när jag får " ta mig ut " och tävla igen.. Det känns som att jag väntat i evigheter på den dagen nu.. Men det finns väl inte så mycket mer att göra än att fortsätta vänta på rätt tillfälle ? jag bara önskar att jag hade någon som kunde hjälpa mig, guida mig efter vägen..
Sen måste jag hitta tillbaka till mitt självförtroende , hitta tillbaka till självsäkerheten.
När jag red ponny funderade jag inte på höjderna som jag gör idag. Höjde tränaren så hoppade jag. Händer samma sak idag så litar jag varken på mig själv eller hästen.
Jag tänkte inte på avstånden utan man kom oftast rätt, och gjorde man inte det så var det ingen stor fara. Jag vill hitta tillbaka dit.. Kan någon hjälpa mig :D ?
Visserligen så hade jag Looydn när jag var ung, han hoppade i princip vad jag än styrde på . Han kunde komma hur som helst men alltid ta sig över på ett eller annat vänster, jag tror det är en stor del till att jag var en annan person då ;) Looydn ställde lixom upp i alla lägen :)
Nu är jag i en annan sits och jag och min käre häst måste verkligen bli ett. Vi måste hitta allting så det stämmer till 100 procent.. Jag behöver bara så mycket hjälp på vägen...
Jag är en grubblare, som oroar mig och blir lessen innan jag ens vet varför eller OM det ens blir knasigt. om någonting inte blir som man vill.. Jag vet att mamma inte gillar det , men det är inte så lätt att bara styra undan. Jag oroar mig ofta i onödan, men å andra sidan så blir man ännu gladare när det är mycket bättre än väntat !
Näe usch börjar kanske vara dags att slå igen de stora blå, man får inte fundera allt för mycket när man börjar bli trött ;)
En sak är i alla fall säker, Jag älskar min Maverick. Och jag gör allt jag kan för honom <3
sv: Hej! Ja Maggan har ett bot täcke, Köpte det av en i stallet för ganska länge sen, Maggan fick ha det för när vi köpte henne hade hon ont i ryggen och var öm, Vet inte om det är täcket eller nya sadeln men hon är helt bra i ryggen nu och reagerar ingenting längre, Men använder det lite då och då,Bara i förbyggande. När jag tycker hon har gått hårt eller till träning, Använder det dock inte på sommaren för om hon har det för länge början hon svettas(hon är verkligen svettig av sig, haha) Men jag tycker det är bra =) åh vad roligt!
Läste precis inlägget... Jobbigt att må så, Jag känner igen mig så mycket för när jag gick från ponny till stor så kände jag sådär, Hade haft hästar som var lite knepiga och stannade och mitt självförtroende var i botten. Men jag tror att du måste hitta en tränare eller en vän (med hästvana) som kan peppa upp dig och hjälpa dig att träna. Min Mamma hjälpte mig. Vet att det är svårt att låta bli att tänka så mkt men försök andas in,andas ut och lämna alla tankar någon annanstans. När man var liten tror jag inte man tänkte på samma sätt, då var det bara att köra. Försök komma tillbaka till det. Rid bara, Du har en fin häst och du rider jätte bra! Hoppas du peppar upp dig nu :D kram på dig!/ Sofie
sv: tack! :D
det blir nu i veckan, idag är det två veckor sen, så förhoppningsvis på någon dag. :)
jag tycker du gjort ett jättebra jobb med mave!!
Min dressyrtränare testade en halv sån på en tävling,, inför andra klassen då han kändes ganska matt i första klassen.
Det slog så fel att hästen höll på at flyga i taket varenda sekund. :S
sv: ja verkligen!!:D
Jag vet att ni KAN tillsammans Evelina ! Du har en enorm kapacitet som ryttare, och Mave har kapaciteten som häst. Jag hoppas att ni hittar ett sätt att varva ner. Låt inte andra störa dig, och känn ingen press. Packa flyttlasset och kom ner till oss :D. Jag lovar att peppet flödar varje sekund :D. Massa kramar ! :D
Lycka till med hoppningen, hoppas du får självförtroendet tillbaka. Ni ser så fina ut ihop!
Okej.. Usch vad jobbigt, Men dom kan man knappast kalla vänner, eller hur? Avundsjuka och skadeglädje finns tyvärr överallt, Men man får se undan det. Men sånna människor ska man inte låta komma för nära. Ens riktiga vänner ska bli glad för dig, inte åt dina motgångar.
Jag hoppas verkligen att du får upp självkänslan igen, Det är ju ett nytt år, Nya möjligheter!
You go girl! :D tack så mkt, Och detsamma! :)